Tillbaka, eller nåt.

Jubla gott folk. för här är jag.
ho ho? nån där? inte? nehepp. Då skriver jag för mig själv då. Japp.

Har ingen som helst aning om hur man fixar denna blogg? design lixom? ändrar färger, bilder, textstil.
Det är världens mysterium. typ, Hjälp mig ?



Är på gränsen till, ja, vet inte alls vad det är. Men känslan säger mig att det är not a good place to be.
Hur jag tar mig därifrån? Bra fråga. Återkommer med svar.

Inkomstdeklaration? jobbansökningar? facket? a-kassa?
Vuxenlivet är verkligen fyllt av små lyckogörade som man bara så ser fram emot.
(tror jag just kom på ett nytt ord där, lyckogörande, jepp. copyright Sofi Eneqvist. Yeah.)
Gud vad jag önskar att jag var tio år igen och ens största problem var att lyckas övertala mamma att man skulle få den där extra slanten till att köpa den där godispåsen.
Allt var så mycket lättare då. Maten serverad, inga prov, inga rejections från arbetsgivare, inga griniga bossar, huset skinande rent utan att behöva lyfta ett finger. Japp. Back in the days. Ta mig dit, NU tack. :)

Är lite smått butter nu. Mest på mig själv. Ursäkta för det.
Men vad gör man när den som sätter käppar i hjulen  är en själv?

Nej, om man skulle ta tag i disken. jao, de vore kanske ett steg i rätt riktning :)

Ge mig jobb nu tack. välbetalt. trevliga arbetskamrater. kul. (=


So long.


RSS 2.0